470109145

Foto Thinkstock (featured image)

Vad ska du göra på din semester?

Krönikan ”Den som reser har något att berätta” lyder ett talesätt och visst är det så. Men hemkommen från min senaste semester kunde jag visserligen berätta om fina vita sandstränder och blått hav, men det där fotot på mina fötter på Balis strand skiljer sig inte från fotot med samma motiv från stranden på Mallorca.

Johan Umenius

Johan Umenius

När jag och min man bestämde oss för att boka en resa till Bali var vi överens om att ett bekvämt hotell, en fin strand och bra surfing var exakt vad vi behövde. Men efter bara några dagar på plats var vi lika överens om att något fattades, och det var inte sol och värme. Efter att ha funderat en stund kom vi på det – vi saknade möten med människor.

Vi hade varit på Bali i över en vecka och vi hade inte lärt oss ett ord på det lokala språket. För det behövdes inte, alla pratade perfekt engelska och visste precis vad vi ville ha innan vi själva visste det. Vi insåg att vår resa var helt tillrättalagd, att det var samma reseupplevelse som tusentals andra turister på Bali får varje år.

En stor del av turistindustrin bygger på att vi resenärer vill få världen bekräftad, att vi med egna ögon vill se att Manhattans skyline ser ut som den gör på TV. Men lär vi oss något? Får vi verkligen en ny upplevelse och något att berätta som håller längre än en solbränna? Nej, inte alltid. Inte jag i alla fall.

 

Det är inte längre bara ungdomar som beger sig ut i världen för att volontärarbeta.

 

Jag blir därför glad när jag förstår att det blir allt vanligare att välja bort den prefabricerade resan. Att trenden går mot att det blir viktigare vad man gör på semesterresan än vart man åker.

Vi svenskar söker oss allt oftare bortom turiststråken i vår längtan efter mer genuina upplevelser och en önskan att komma närmare den lokala kulturen. Vi reser också med andra som delar våra intressen, det må vara yoga, fotografering, fågelskådning eller mat.

I mitt dagliga arbete som vd för ett företag som arbetar med volontärresor, märks denna trend tydligt. Våra resenärer vill göra aktiva val, de väljer inte en särskild destination, de väljer att göra något särskilt.

Den som brinner för naturfrågor kanske väljer att plantera regnskog på Borneo medan den samhällsintresserade föredrar att jobba i ett soppkök i Costa Rica.

Och det är inte längre bara ungdomar som beger sig ut i världen för att volontärarbeta. Det blir allt vanligare att våra resenärer är vuxna 50-plussare och aktiva pensionärer. Även fler barnfamiljer väljer att resa som volontärer för att uppleva och lära något tillsammans.

Och jag som vill jobba för ett mer hållbart resande hoppas förstås också att vi blir bättre och mer tänkande resenärer när vi inte alla går i samma fotspår. Och det kan ju bara vara bra.